HMV och Tonkrafterna

 
HMV

Äldre Klassiker (3)

I Blueskvarter (5)
   1964 - 65 (5)

Midnight Hour (9)

Opopoppa (5)

Jazz Bland Annat (1)

Göteborgsnatta (1)

Drömfabriken (2)

Festplatsen (4)

Straggel & Strul (3)

Tonkraft (77)

Gästspel (1)

Intervjuprogram (3)

Uppesittarkväll (1)

Musik och Teater (3)

Visa Stunder (1)

P2 Live (0)

P3 Live (47)

P4 Live (13)

Nyare Klassiker (3)

Hmv & Spelaren går (1)

Det Musikaliska Ansvaret (5)

Tankar vid slutet av dagen (18)

   

I Blueskvarter - av Olle Helander & ljudtekniker Hasse Westman

 

”Äntligen Bästa Bluesvänner, å´ alla andra vänner av ärlig mustig outspädd musik. Nu är det dags att ännu en gång sända ut en av radion kanske finaste programserier, I Blueskvarter av Olle Helander. Förra gången den sändes var 1971 och allt fler gamla och nya bluesvänner har efterlyst den. I Blueskvarter spelades in 1964 då Ole Helander och ljudteknikern Hans Westman tillbringade några hektiska veckor i USA. Egentligen är det ett ganska märkligt företag och komma resande från ett litet nordiskt land, söka upp kända och okända bluesmusiker över en halv kontinent och spela in ett stort och unikt material. Å´ detta alltså långt innan särskilt många skivköpare frågad efter bluesskivor, å´ långt innan särskilt många radioproducenter reste till USA. I radions arkiv finns arton program under rubriken I Blueskvarter…”

 

Så inleddes presentationen av den andra reprisomgången i radions serie ”I Blueskvarter” från 1964. Året var nu 1983 och inför denna gång, till skillnad från den första repriseringen 1971, hade man redigerade ner antal program från ursprungliga tjugoen till elva. ”…vi hoppas att vi fått med det bästa...” Förklaringen var nog mer avsedd som en ursäkt för hur skulle radion annars, genom en nästan halvering av innehållet, ha kunnat lyckas med det? Glöm det!

 

1999 gav Sveriges Radio (SR Records), tillsammans med Scandinavian Blues Association  (Jefferson Records), ut tre stycken dubbel-cd innehållande det mesta och det bästa av de cirka 200 inspelningarna totalt:


”I Blueskvarter Chicago 1964, Volume One”
Jefferson Records (SBACD 12653/4)”

”I Blueskvarter Chicago 1964, Volume Two”
Jefferson Records (SBACD 12655/6)”

”I Blueskvarter 1964, Volume Three”
Jefferson Records (SBACD 12658/9)

 

Inspelningarna och intervjuerna på dessa skivor utgjorde råmaterialet för den tjugoen program långa radioserien som Sveriges Radio började sända för första gången hösten 1964. Inspelningarna var också gjorda samma år i Chicago, New Orleans och Memphis av programvärden Olle Helander och ljudteknikern Hans Westman.

 

Programmen var banbrytande i det att de för allra första gången presenterade ett brett urval av bluesartister för en svensk publik. Dessförinnan hade SR bara vid enstaka tillfällen spelat blues och dåtidens bluesentusiaster minns hur man försökte ratta in ett knastrigt Radio Luxemburg eller någon annan utländsk kanal  för att få en dos av sina favoritartister… I sammanhanget är det värt att notera att ”I Blueskvarter” presenterades som en del av SR:s jazz- snarare än poputbud och att det också förelåg ett bildningssyfte bakom sändningarna. Utifrån det synsättet innebar intervjuerna med artisterna och Helanders kommentarer att programserien också gavs en sociologisk dimension.

 

Det är förmodligen ingen tillfällighet att Helander valde Walter Hortons ”Trouble in Mind” som signaturmelodi. Det sorgsna munspelet, ackompanjerat enbart av en sparsmakad Robert Nighthawk på gitarr, väver en gles och stämningsfull ljudbild, vitt skild från det övriga radioutbudet (schlager och pop) vid den tiden… Effekten på lyssnarna har av många beskrivits som jämförbar med den första kyssen; en känsla av att från och med nu blir livet inte riktigt detsamma igen… Helander visade att den värld som frambringat musiken faktiskt var möjlig att besöka…

 

Programmen gav lyssnarna en mycket bred och informativ bild av amerikans blues, och urvalet av artister styrdes enbart av Helanders mångåriga passion för musikformen; det fanns inga som helst kommersiella baktankar.

 

Bandinspelningarna av ”I Bluskvarter” har varit väl bevarade klenoder i Sverige såväl som utomlands, och reprissändningar av programmen har tänt nya generationer av svenska blueslyssnare. Det faktum att inspelningarna legat outgivna hos SR i över trettio år har utan tvivelbidragit till deras ”legendstatus”, men det är uppenbart att det legendariska inte enbart bygger på mytologi eller nostalgi. Trots dagens enorma utbud av bluesplattor är det inte ofta man finner en så stor samling tidigare outgivet material av så hög kvalitet.

 

Vem var då Olle Helander?

Olle Helander föddes i Västmanland 1919, blev jazzentusiast som tonåring efter att ha hört en 78:a med Jelly Roll Morton och kom att spela en betydande roll för det svenska jazz- och bluesintresset fram till sin död 1976. Han utbildade sig till ingenjör men ägnade större delen av sin fritid åt jazzforskning. Sina unika kunskaper i ämnet skaffade han sig genom korrespondens och personliga samtal med besökande amerikanska artister. Från 1944 medverkade han regelbundet som skribent i den svenska jazztidsskriften Orkesterjournalen (OJ) grundad redan 1933.

 

Tillsammans med artiklar om tidiga jazzhjältar presenterade Helander 1947 den första av två artiklar (kallade Färgad Folkmusik) om blues. Artiklarna visar att Helander redan då besatt en imponerande kunskap om blues och att han hade tillgång till en stor samling 78:or. Artiklarna utgjordes delvis av utdrag ur hans bok Jazzens väg, utgiven 1947. Detta är den första jazzhistoriken skriven på svenska och innehåller en mängd information som inte återfinns i andra skrifter.

 

1948 började Helander sända jazzprogram i SR (dåvarande Radiotjänst) och 1950 blev han dess förste jazzproducent. Det är oklart hur ofta han spelade bluesplattor under 1950-talet men det första programmet som handlade enbart om blues sändes 1960. I programmet gjordes också intervjuer med de första bluesartisterna som kom till Sverige, till exempel Josh White, Memphis Slim och Champion Jack Dupree.

 

I Blueskvarter

1961 tillbringade Helander flera månader i USA för att kolla in det musikaliska läget i New York, New Orleans, Memphis och Chicago. Han återvände också några år senare, i maj 1964, och denna gång med en konkret vision av hur han skulle dokumentera den amerikanska jazz- och bluesvärlden. Han fick sällskap av Hans Westman, en erkänt skicklig musiktekniker som handplockades av Helander för uppgiften.  Försedda med en portabel Nagra-bandspelare och en fyrkanalers mixer begav sig de båda herrarna ut på en femveckors resa som skulle föra dom till New York, San Fransisco, Los Angeles, Memphis, New Orleans och Chicago.

 

De två landade i New York den 4 maj och ägnade den första tiden åt stadens jazzliv för att en vecka senare anlända till Chicago och påbörja bluesinspelningarna den 14 maj 1964. Att använda sig av en inspelningsstudio låg bortom Helanders och Westmans budget så man fick nöja sig med den för tillfället stängda baren Sutherland Lounge, belägen på 4569 South Drexel Avenue.

 

Baren var ingen idealisk plats för en inspelning. Folk kom och gick utan att egentligen ta någon större hänsyn till att det pågick serös musikalisk verksamhet… ”Dom var helt oförstående för att det störde på något vis…” berättade Hans Westman i ett av bluesprogrammen (bland annat mer utförligt i det sista och avslutande programmet).

 

Efter sex långa sessioner kunde de båda lämna Chicago med nittionio alster och med fjorton olika soloartister/grupper i bagaget för att dra vidare mot Memphis, New Orleans och så småningom Kalifornien för bland annat jazzens skull.

 

Resten är historia!                                                                      
        





Ett stort tack…

…till Anders Lillsunde, ordförande för Scandinavian Blues Association, vars generösa inställning lät mig både hämta och använda delar ur ”bookleten” i den första dubbel cd´n ”I Blueskvarter, Chicago 1964, Volume One”-  Detta till min program-presentation.
HMV nov 2008

 
 
© copyright 2017 | HMV ,     |   | hmv.tonkraft@telia.com